Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Just vid det tillfälle...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
72
JEAN-CHRISTOPHE
att streta emot och rusa bort kände ban
instinktmässigt, att den bär gången fick han
ej göra motstånd. Damen såg gossens
förskrämda min och bennes första helt moderliga
ingivelse var att småle mot bonom, men bon
återtog strax sitt nedlåtande sätt och gjorde
en massa frågor om hans uppförande och
gudsfruktan, frågor på vilka ban intet svarade.
Hon undrade även hur kläderna passade och
Louisa skyndade att bedyra att de voro riktigt
präktiga och hon drog så hårt i jackan för att.
släta ut vecken, att Christophe var nära att
kvävas. Han förstod inte alls varför modern
tackade.
Damen tog honom vid handen och sade
att hon ville föra bonom till sina barn.
Christophe kastade en förtvivlad blick på modern,
men hon log så undfallande, att han begrep
att ban inte kunde vänta någon hjälp av
henne, och så följde han med sin vägvisare
såsom lammet ledes till slaktbänken.
De kommo till en trädgård, där de funno
en gosse och en flicka ungefär vid Christophes
ålder, de tycktes vara vid dåligt lynne, men
Christophes ankomst blev en förströelse. De
närmade sig för att skärskåda den nyanlända.
Frun hade lämnat honom ensam med barnen
och nu stod ban där mitt i en allé utan att
våga lyfta ögonen. De två andra tittade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
