Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Från den dagen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGGRYNINGEN
121
anvisningar. De ägde en musikbegåvning,
som nöjer sig med litet, en fullkomlighet i
medelmåttan, som man städse råkar på hos
det folk, som anses vara det mest musikaliska
i världen. Hos dem återfanns även den
glupskhet, som är föga kinkig på kvaliteten,
blott kvantiteten ej lämnar något övrigt att
önska, de hade en sådan där kraftig aptit,
för vilken all musik är god blott den är bastant
och riklig. Deras outvecklade smak värderade
ej blott Brahms och Beethoven lika, den skilde
ej heller, i samme mästares verk, på en
intetsägande konsert och en sonat full av känsla.
Allt var för dem frukter av samma träd.
Christophe höll sig undan bakom pianot
i ett hörn, som var hans privata tillhörighet.
Ingen kunde störa honom, ty för att komma
dit var man tvungen att krypa på alla fyra.
Där var nästan mörkt och gossen måste för
att få plats rulla ihop sig på golvet. Det
kittlade i hals och ögon av tobaksröken och även
av dammet, som flög omkring i stora flingor
lik vitgrå fårull, men han märkte det ej, ban
lyssnade allvarligt, sittande som en turk med
korslagda ben, och ibland vidgade ban med
sina små smutsiga fingrar ut hålen i den
gamla pianoduken. Han tyckte inte om allt
vad som spelades, men ban blev aldrig
uttråkad; ban försökte aldrig ha en egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
