Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - En sommarafton...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
JEAN-CHRISTOPHE
tes inte göra någon skillnad mellan sina tvenne
besökande. Han blev bedrövad, men han kunde
inte vara ond på henne. Hon föreslog att de
skulle göra en promenad tillsammans, han gick
in därpå, men ehuru den andra damen var
vacker och angenäm gjorde hennes sällskap honom
stel och kall. Hela hans dag var fördärvad.
Han återsåg Grazia först två dagar senare.
Under två dagar levde han blott för den timme
som han skulle få tillbringa med henne. Denna
gång lyckades det honom inte bättre att tala med
henne. — Ehuru hon var god mot honom var hon
fortfarande lika förbehållsam. Christophe gjorde
ofrivilligt ställningen värre genom att lägga i
dagen en viss germansk känslosamhet som
besvärade henne och mot vilken hon instinktivt
reagerade.
Han skrev ett brev till henne som rörde henne.
Han sade att livet var så kort, att deras liv redan
var ganska långt framskridet. Kanske hade de
inte lång tid kvar att råkas; det vore smärtsamt
nästan brottsligt att inte begagna sig därav för
att tala fritt.
Hon svarade med ett par vänliga ord, hon bad
om ursäkt för att hon trots allt bibehöll en viss
misstro sedan livet en gång sårat henne. Hon
kunde inte vänja sig av med sitt reserverade sätt.
Alla livliga känslouttryck, även om de voro äkta,
stötte och skrämde henne, men hon värderade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
