Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Hon såg vad som...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
61
— Ni har inte någon orsak därtill; det
bedyrar jag.
— Varför det?
— Ni har en väninna som håller mycket av er.
— Är det riktigt sant?
— Ni får väl tro mig, då jag säger det.
— Säg det ännu en gång.
— Var inte ledsen då. Var inte omättlig.
Kommer ni då att låta er nöja med vår kära
vänskap?
— Jag är väl tvungen.
— Otacksamme, otacksamme! Och ni påstår
att ni älskar mig. I grund och botten tror jag,
att jag älskar er mer än ni älskar mig.
— Ack, om det vore möjligt!
Han sade detta med ett sådant utbrott av
självisk kärlek, att hon började skratta. Han
skrattade även. Så envisades lian ånyo:
— Säg, säg bara!
Hon teg ett ögonblick, så närmade hon sitt
huvud till Christophes huvud och kysste honom.
Det var alldeles oväntat. Hans hjärta bultade
häftigt. Han ville taga henne i sina armar,
men hon hade redan gjort sig fri. Vid den lilla
salongens dörr vände hon sig om och betraktade
honom med ett finger på munnen, sade sakta:
»tyst!» — och försvann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
