Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Från den stunden...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
65
hållning. Hennes silhuett erinrade om
Prima-tices Diana. — Oftast gingo de till någon av de
villor som stå kvar likt spillror från det
skeppsbrott i vilket Settecentos mäktiga Rom
gått under, överspolat av det piedmontesiska
barbariets vågor. De tyckte särskilt om Villa
Mattei, den utskjutande udden ovanför det
antika Rom, vid vars fot den öde kampanj ans sista
böljeslag dö bort. De vandrade i ekalléns djupa
valv som bildade en ram kring Albanerbergens
ljuva, blånande kedja som höjde sig sakta likt
ett klappande hjärta. Längs vägen stodo
uppradade gravstenar av gamla, romerska äkta par
och tvärsigenom lövverket såg man deras
vemodiga drag och trofast sammanknutna händer. Do
satte sig vid alléns slut i en rosenberså, stödd
mot en vit sarkofag... Framför dem den öde
slätten... Djup frid!... En brunn plaskade
och droppade stilla som om den varit nära att
ge upp andan av trånad. De talade halvhögt.
Grazias blick vilade förtroendefullt i vännenjj
blick. Christophe berättade sitt liv, sina strider,
sina forna bekymmer; de voro inte längre bittra.
I hennes närhet, under hennes blick blev allting
enkelt och klart. Allt blev så som det skulle
vara .. . Hon berättade i sin tur. Han hörde
knappt vad hon sade, men inte en enda av
hennes tankar gick förlorad för honom. Han smälte
samman med hennes själ, han såg med hennes
5. — Jean-Christophe. x.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
