Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Hjärtat värkte i hans...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
J EAN-CHRISTOPHE
sätt som de kosmopolitiska bankirernas grymma
vinningslystnad, trots alla olyckor — de må
vilja det eller ej — uppbygga världens framtida
fred; och detta bra mycket säkrare än de
enfaldiga pacifisterna.
Det märkes nog, jag åldras. Jag bits inte
längre. Mina tänder äro utnötta. Om jag går
på teatern, är min plats inte längre bland de
naiva åskådarna som fara ut mot aktörerna och
skymfa skådespelets bov ...
»Lugna Grazia!» Jag talar ju bara om mig
själv och ändå tänker jag bara på er. Om ni
visste vad mitt eget jag besvärar mig, det är
kvävande och efterhängset, det är en blykula
som Gud hängt om min hals. Hur gärna skulle
jag ej velat nedlägga det för era fötter! Men
vad skulle ni gjort därmed? Det hade varit en
bedrövlig present... Era fötter äro skapade till
att trampa den ljuva jorden och den fina sanden
som sjunger vid varje steg. Jag ser dem, dessa
kära fötter, som lättjefullt glida på den med
anemoner översållade gräsmattan. (Har ni varit
i Villa Doria sedan sist.) ... Nu äro de nog redan
trötta! — Jag ser er till hälften utsträckt i ert
favorithörn längst bort i salongen. Ni stöder
er mot armbågen och håller i en bok som ni inte
läser. Ni hör med er vänliga godhet, ehuru inte
vidare uppmärksamt, på vad jag har att säga
och för att inte bliva otålig går ni ibland till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
