Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Det var i början av...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
133
De stämde möte till följande dag’. Christophe
väntade förgäves. Han blev besviken. Han hade
glatt sig barnsligt åt att få återse Georges. Det
oväntade besöket hade lyst upp hans liv. Han
hade blivit så lycklig och rörd, att han inte
kunnat sova om natten. Han tänkte med varm
tacksamhet på den unge vännen som kommit och
hälsat på honom medförande en hälsning från hans
forne vän. I tanken smålog han mot det älskliga
ansiktet. Gossens naturligt behagfulla sätt och
skälmska, okonstlade uppriktighet tjusade
Christophe. Han överlämnade sig helt åt den stumma
berusning, det lyckosorl som en gång brusat i
hans öron och i hans hjärta under de första
dagarnas vänskap med Olivier. Därtill sällade sig en
allvarligare, nästan religiös känsla som bortom de
levande uppfångade en skymt av det förflutnas
ljuva leende. — Han väntade två dagar i sträck.
Inte en gång ett brev som bad om ursäkt.
Christophe försökte bedrövad att hitta på skäl som
kunde förklara gossens beteende. Han visste inte
vart han skulle skriva, ty han hade inte Georges’
adress, och om han haft den skulle han ändå
knappast vågat skriva. Ett gammalt hjärta, som
blir intaget av en ung varelse, blyges för att visa
sin känsla, det vet ju att den unge inte har
samma behov av ömhet. Spelet är inte jämnt
dem emellan. Den äldre vill för ingenting i värl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
