Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Vid denna tidpunkt märkte...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N NYA DAGEN
277
längre. -— Han sade sig skrattande, att allt detta
var naturligt och att livet så småningom drog sig
ifrån honom.
X själva verket ägde han ej längre sin forna
spänstighet. Den minsta fysiska ansträngning,
en lång promenad eller snabb gång tröttade
honom. Han kippade strax efter andan och hade
plågor i hjärtat. Han tänkte då och då på sin
gamle vän Schulz. Han talade inte med andra
om vad han kände. Vad skulle det ha tjänat till?
Han skulle bara oroat dem och inte blivit bättre
för det. Han tog dessutom inte sitt illamående
på allvar. Yad ban fruktade, mer än sjukdomen,
var att man skulle tvinga honom att sköta sig.
En hemlig förkänsla gjorde dock att han greps
av önskan att återse sitt land. Det var en plan
som han uppskjutit år efter år. Han sade sig
alltid: »nästa år» ... Men den här gången
uppsköt ban ej längre.
Han reste i smyg, utan att underrätta någon.
Resan blev kort. Christophe återfann ingenting
av vad han sökte. De omdaningar, som redan
börjat märkas vid hans första besök, voro nu
fullbordade. Den lilla staden hade blivit en stor
industristad. De gamla husen hade försvunnit.
Försvunnen var även kyrkogården. På det ställe
där Sabines lantgård varit belägen, reste sig
en fabrik med höga skorstenar. Floden hade
frätt bort ängarna, där Christophe lekt som barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
