Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Michels död - Alla dessa efterhängsna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 JEAN-CHRISTOPHE
Två eller tre gånger glömde han alldeles att
infinna sig. Vad var han inte i stånd till de
stunder då hans spänning gav sig luft i en
oövervinnlig klåda att säga och göra dumheter.
En afton till exempel ville han absolut utföra
sin egen komposition för fiol mitt i en akt av
Valkyrian, och det var med största möda
man lyckades hindra honom. Ibland brast han
plötsligt i skratt under föreställningen, helt
behärskad av de lustiga bilder som upprullade
sig i hans hjärna eller på scenen. För
kamraterna var han en ständig orsak till munterhet
och man förlät honom mycket för det nöje
han beredde. Men ett dylikt överseende var
värre än stränghet, och Christophe tyckte sig
vilja dö av blygsel.
Gossen var nu förste violinist; han vakade
över fadern, sökte vid behov fylla hans plats
och om möjligt lugna honom, då han var
alltför upprymd. Men det var ingen lätt sak, och
ofta gjorde man klokast i att inte alls ge akt
på den druckne, ty så snart denne ansåg sig
uppmärksammad grimaserade han eller ock
sluddrade han fram ett långt oredigt tal.
Christophe vände bort ögonen, fruktande någon
ny galenskap; han fördjupade sig i sitt spel, men
han kunde ej sluta örat för Melchiors pladder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
