Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Michels död - Alla dessa efterhängsna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN
47
skakade av sig det häftiga angreppet och
slängde Christophe utåt stengolvet. Christophes
huvud stötte emot eldstadens järngaller, han
reste sig på knäna med ett gapande sår i
pannan och upprepade halvkvävt:
— Tjuv, tjuv!... Du stjäl från mamma
och mig!... Tjuv, du säljer farfar!...
Melchior stod upprätt, han knöt handen
över gossens huvud, denne trotsade honom
med hatfullt lysande ögon, darrande av raseri.
Melchior begynte också att darra. Han satte
sig och gömde ansiktet i händerna. Barnen
kilade undan med gälla skrik. Bullret
efterföljdes av en dov tystnad. Melchior mumlade
oredigt. Christophe stod fastklämd mot muren
och stirrade oavbrutet på honom med hopbitna
tänder, skälvande i hela kroppen. Melchior
började nu anklaga sig själv.
— Ja, jag är en tjuv! Jag plundrar min
familj. Mina barn förakta mig. Det vore
bättre om jag vore död!
Då han slutat sin jämmer, frågade
Christophe hårt utan att röra sig:
— Var är pianot?
— Hos Wormser, svarade Melchior utan
att se upp.
Christophe tog ett steg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
