Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Michels död - Alla dessa efterhängsna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
JEAN-CHRISTOPHE
Han tvärtystnade. Christophe ryckte
papperet ur hans hand och skrek likblek av vrede:
— Jag förbjuder er... Jag förbjuder er
att förolämpa mig.
Den hygglige unge ämbetsmannen blev
alldeles häpen.
— Kära Christophe, försökte han att säga,
vem vill förolämpa dig. Jag sade endast vad
alla tänka; du tänker det ju själv.
— Nej, skrek Christophe i fullt raseri.
— Vad, du tror inte att han super?
— Det är lögn, sade Christophe.
Amanuensen ryckte på axlarna.
— Men i så fall; varför har han då skrivit
det här brevet?
— Därför att... stammade Christophe —
(han visste ej vad han skulle säga) — Jag
kommer ju ändå hit en gång i månaden för att
lyfta min avlöning, och då föredrar jag att taga
min fars samtidigt. Det är onödigt att vi båda
göra oss besvär... Min far är mycket
upptagen.
Han rodnade över sin enfaldiga förklaring.
Amanuensen såg på honom med en blandning
av ironi och medlidande. Christophe kramade
brevet i sin hand och gjorde en ansats att
avlägsna sig. Den andre tog honom i armen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
