Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - Fyra eller fem...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’128 JEAN-CHRISTOPHE
göra sig en idé om husets nya invånare.
Snart tog honom likväl den dagliga plikten helt
i anspråk och han glömde alltsammans. Då
han om aftonen kom hem, rann det honom åter
i minnet, och en viss undran drev honom att
stiga upp på sin observationsplats för att finna
ut vad som tilldrog sig på andra sidan. Vad
han såg var blott fridfulla alléer med orörliga
träd, som tycktes slumra i solens sista döende
strålar. Efter några minuter var hans
nyfikenhet bortblåst och han överlämnade sig helt,
som han brukade, åt tystnadens ljuvliga ro.
Denna besynnerliga plats på toppen av
milstolpen — där han var i fara att ramla ned —
var hans drömmars utvalda tillflykt. Då han
höjde sig upp ur den trånga kvava gränden,
som alltid låg i skuggan, utstrålade den
sollysta trädgården en magisk glans. Hans ande
drev vind för våg långt bort i harmoniska
rymder. Melodier vaknade i honom, han
försjönk i dem; han glömde tid och rum, samlad
i ett enda spänt aktgivande på sitt hjärtas
svagaste viskning. Så drömde han med
vidöppen mun och stirrande ögon, utan att veta
hur länge det varade, ty han såg ingenting...
Han blev plötsligt bestört. Mitt för honom,
i en vägkrök, stodo två kvinnliga gestalter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
