Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - Sedan han upptäckt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’158 JEAN-CHRISTOPHE
Denna lek var så rolig att hon måste
upprepa den, och nästa dag började hon om.
Christophe satt orörlig, färdig att spricka av
ilska. Hon väntade ett ögonblick och sade
slutligen med harmsen röst:
— Vill ni vara så god och taga upp min
näsduk?
Christophe härdade inte ut längre.
— Jag är inte er betjänt, utbrast han.
Tag upp den själv!
Minna blev utom sig, hon rusade upp från
stolen, som föll omkull.
— Det är nästan för mycket, ropade hon,
slog hårt på tangenterna och rusade ut.
Christophe väntade, hon kom inte igen.
Han blygdes, ty han kände att han burit sig
åt som en drummel, men hans tålamod var
slut, hon hade alltför tydligt gjort narr av
honom. Han fruktade att Minna skulle beklaga
sig för modern och att fru von Kerich skulle
bli fientligt stämd mot honom. Han visste inte
vad han borde göra, ty fast han ångrade sitt
råa uppförande, ville han för intet i världen
be om förlåtelse.
Följande dag kom han på en slump
tillbaka, ehuru han nog trodde att Minna skulle
vägra att taga sin lektion. Men Minna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
