Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - Den första gången...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN 165
och förargade honom, allt under det att de
upprörde honom ända in i själen. Nu var det
hon som ville prata; hennes samtal voro allt
utom barnsliga; hon talade allvarligt och
citerade stora skalder i en lärd och anspråksfull
ton. Han svarade knappt, ty han kände sig
illa till mods. Denna nya Minna, som han
inte alls kände igen, oroade honom mycket.
Hon observerade honom ständigt. Hon
väntade... Vad?... Visste hon det själv?...
Hon väntade att han skulle börja om! — Det
aktade han sig väl för, ty han var övertygad
om att han burit sig särdeles illa åt. För
resten tycktes han nästan ha glömt det hela.
Detta retade henne, och en dag, då han satt
på vördnadsfullt avstånd från de små tassarna,
greps hon av otålighet: med en blixtsnabb
rörelse tryckte hon sin hand mot Christophes
läppar. Först alldeles bestört, blev han sedan
både ond och skamsen, vilket dock inte hindrade
honom ifrån att varmt kyssa den lilla handen.
Men Minnas naiva fräckhet uppfyllde honom
med harm och han var nära däran att rymma
fältet...
Han kunde inte längre. Han var
infångad. Ett myller av tankar arbetade inom
honom; de syntes honom alla främmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
