Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Christophe var just...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
JEAN-CHRISTOPHE
melodier, ehuru somliga, Beethovens Adelaide
till exempel, voro honom kära. Gubben
små-gnolade ständigt de första takterna och
förklarade att »det» var något till musik samt
jämförde det ringaktande med: »all denna
förbaskade smörja som saknar melodi». Det
måste tilläggas att han ingenting visste därom.
Hans måg var mer bildad och höll sig väl
underrättad om den konstnärliga utvecklingen;
men det gjorde saken bara värre, ty hans
omdöme färgades av ett ständigt begär att
nedsätta varje yngre strävan. Det fattades honom
varken smak eller begåvning, men han kunde
inte besluta sig för att beundra något i den
moderna riktningen. Han skulle lika så gärna
ha svärtat Mozart och Beethoven, om de nu
levat, och erkänt förtjänsterna hos Wagner
och Strauss, om de blott dött för ett
århundrade sedan. Hans sorgbundna sinne ville ej
erkänna, att det ännu i hans livstid skulle
finnas nu levande stora män. Denna tanke
misshagade honom. Hans förfelade tillvaro
hade gjort honom så bitter, att han helst
sökte inbilla sig att allas liv varit lika
förfelat, att intet stod att ändra och att de som
trodde annorlunda antingen voro bedragare
eller dårar.
Sålunda talade han om varje
framträdande ryktbarhet i en bittert ironisk ton, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
