Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Hans avsky för...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
39
till en absolut förnekelse, utan att grubbla
över om han var i överensstämmelse med sitt
rätta väsen. Då han var lycklig, tänkte han
inte vidare på Gud men var böjd att tro på
honom. Då han var olycklig tvivlade han.
Det tycktes honom omöjligt, att en Gud skulle
kunna tillstädja olyckor och orättvisor. För
resten sysselsatte dessa spörsmål honom föga.
I grund och botten var han för religiös för
att tänka mycket på Gud. Han levde i Gud;
han behövde ej tro på honom. En dylik tro
är endast nödvändig för dem som äro svaga
eller försvagade, för alla blodfattiga varelser.
De tråna efter Gud som plantan efter solen.
Den döende klamrar sig fast vid livet, men
den som bär solen och livet inom sig, hän
behöver ej gå och söka dem annorstädes.
Christophe skulle antagligen aldrig ha
bråkat sin hjärna med dessa frågor om han
varit ensam, men de samhälleliga
förpliktelserna tvingade honom att fästa sin tanke på
dessa fåfänga, olösliga gåtor, som intaga en
så oproportionerligt stor plats i världen. Man
stöter vid varje steg emot dem och uppfordras
ständigt att välja en ståndpunkt. Som om
inte en sund och ädel själ, uppfylld av styrka
och kärlek, hade tusen viktigare ting att göra
än att grubbla över Guds existens!... Det
ginge väl ändå an, om det bara gällde att tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
