Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Hela familjen var...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
JEAN-CHRISTOPHE
nog vad de voro värda, men ville ej erkänna
det. Hela dagen i sträck invaggade hon sig i
dessa vällustljuva lögner, allt under det hon
satt stilla böjd över arbetet. Hon glömde att
tala, hennes ordström hade stängts inne, likt
en flod som plötsligt försvinner i jorden, men
innanför sjöd den desto häftigare. Vilket
övermått av stumma samtal, som ingen hörde!
Ibland syntes hennes läppar röra sig, som om
hon läst sakta för sig själv för att bättre
fatta sammanhanget.
Då hon vaknade ur drömmarna, var hon
både lycklig och sorgsen. Hon visste nog att
sakerna ej voro så som hon fantiserat, men
ett svagt återsken av lycka stannade likväl
kvar; hon levde vidare, mer förhoppningsfull.
Hon misströstade ej helt om att slutligen vinna
Christophe.
Omedvetet började hon arbeta därpå. Med
den säkra intuition en varm känsla inger
lyckades den okunniga och tafatta flickan finna
den väg som bäst skulle leda till den älskades
hjärta. Hon vände sig inte direkt till honom;
men så snart hon var frisk igen och
obehindrat kunde röra sig, närmade hon sig
Louisa. Hon begagnade varje förevändning
och fann på tusen små tjänster. Då hon gick
ut, frågade hon om hon fick uträtta Louisas
ärenden. Hon besparade Louisa mödan att gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
