Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Följande kväll föreslog...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
JEAN-CHRISTOPHE
bart. Han lyssnade hänryckt, omgiven av
nattens ro och inandades med välbehag den
friska luften.
— Ack, vad det är skönt att tiga, sade
han och sträckte på sig.
— Och vad det är onyttigt att tala, sade
hon.
— Ja, sade Christophe, man förstår
varandra så bra ändå.
De återföllo i tystnad. Mörkret hindrade
dem från att se varandra. De logo båda två.
Men om de också kände på samma sätt,
då de voro tillsammans, eller trodde sig göra
det — visste de i själva verket ingenting den
ena om den andra. Sabine brydde sig inte
därom. Christophe var mer nyfiken. En kväll
frågade han:
— Tycker ni om musik?
— Nej, sade hon enkelt, den tråkar ut
mig. Jag begriper den inte alls.
Denna uppriktighet hänryckte honom.
Han var utpinad av alla de lögnaktiga
människor som påstå sig älska musik och somna
av ledsnad bara de få höra ett enda stycke.
Det syntes honom nästan vara en dygd att inte
älska musik och att ha mod att säga det.
Han frågade om Sabine läste.
— Nej. Först och främst hade hon inga
böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
