Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Om söndagseftermiddagarna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 119
— Det ginge kanske inte sämre för det,
sade Christophe.
— Tyst! sade Sabine, nu säga vi
ogudaktiga saker!
— Jag finner inte någon vanvördnad i att
säga att Gud liknar er. Jag är säker om att
det endast kan behaga honom!
— Vill ni vara tyst, sade Sabine till
hälften skrattande, till hälften ond. Hon
fruktade, att Gud skulle bli förtörnad. Och hon
skyndade att ge samtalet en annan vändning.
— För resten är detta den enda stund i
hela veckan då man i fred kan njuta av
trädgården.
— Ja, sade Christophe, de ä inte där!
De sågo på varandra.
— Vilken tystnad, sade Sabine. Man är
så ovan... Man vet knappt var man är.
— A, ropade Christophe plötsligt med ett
utbrott av ilska. Somliga dagar skulle jag
vilja strypa henne.
Han behövde inte förklara, vem det
valfråga om.
— De andra då? frågade Sabine
skrattande.
— Ja, det är sant, sade Christophe
missmodigt. Vi ha Rosa också.
— Stackars liten, sade Sabine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
