Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Rosa, som nu...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 129
framför hennes egen I Hennes egen I...
Varför hade hon erhållit den till straff I Vad den
kändes tung och ful. Hon avskydde den. Och
så måste hon tänka att endast döden skulle
befria henne från den 1... Hon var samtidigt
för stolt och för ödmjuk för att beklaga sig
över att hon ej var älskad. Hon ägde ingen
rättighet. Hon sökte blott förödmjuka sig än
mer, men hennes instinkt gjorde uppror. Det
var för hårt I Varför skulle hon ha denna sin
gestalt — hon — och inte Sabine? Varför
älskade man Sabine? Vad hade Sabine gjort
för att bli älskad? Rosa kritiserade henne
utan miskund, såg att hon var lat, slarvig,
självisk, likgiltig för alla, att hon varken
sysselsatte sig med sitt hus, sitt barn eller vad
det vara månde, att hon endast brydde sig
om sig själv och levde för att sova och slå
dank. Och det var detta som behagade
Christophe ... Christophe, som var så sträng,
Christophe, som hade ett så gott omdöme,
Christophe, som hon aktade och beundrade
över allting. Ack, det var för orättvist — för
dumt också. Hur kunde Christophe vara så
blind? — Hon kunde inte låta bli att tid efter
annan komma med någon ovänlig anmärkning
om Sabine, egentligen ville hon ej vara elak,
men det var henne övermäktigt. Hon
ångrade sig strax, ty hon var av naturen god
9. — Jean-christophe. Hl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
