Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Christophe var befriad...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
JEAN-CHRISTOPHE
ej på vad sätt — erfara, att lian inte var
alldeles ensam. Denna kärleksrika önskan att
vara allt, att förstå allt, reste upp en mur mot
förstörelsens krafter.
Men om hans intuitiva själ var stark nog
att hålla hans huvud ovan vattnet, förmådde
den inte draga upp honom och skänka
honom fast mark under fötterna. Han
lyckades inte uppfatta sammanhanget, inte samla
och behärska sig. Varje arbete blev honom
omöjligt. Han genomgick en intellektuell
kris, den betydelsefullaste i hela hans liv —
framtiden spirade där redan. — Men den inre
rikedomen uttryckte sig endast genom ett
yttre armod, överflödets omedelbara
verkningar voro sålunda desamma, som utmärka
den tarvligaste ofruktbarhet. Christophe höll
på att översvämmas av sitt livs starka vågor.
Alla hans krafter trängde sig fram i ett
våldsamt utbrott, de hade utvecklats samtidigt
och alltför brådstörtat. Det var endast hans
vilja, som ej hunnit växa lika fort, den stod
nu plötsligt förlamad inför allt det
vidunderliga som steg upp ur djupet. Personligheten
knakade i sina fogar. Av denna jordbävning,
denna inre sammanstörtning förmärkte
utomstående ingenting. Christophe såg själv
endast sin vanmakt. Han tyckte sig sakna all
förmåga att vilja, att skapa, att vara sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
