Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Ljuva lycka att...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
JEAN-CHRISTOPH"
Ljuva lycka att låta sig drivas fram på
sin tankes vida sjö!... Han vilar på botten
av en båt, kroppen badar i solens ljus, en
liten vindpust, som dansar längs vattenytan,
kysser hans ansikte. Han somnar med
himlens valv över sig. Under sin utsträckta
kropp, vid båtens lätta gungning, känner han
djupets vågsvall, hans hand doppar vårdslöst
ned i det porlande vattnet. Han reser sig upp
en smula och stöder hakan mot båtkanten;
som i barndomens dagar ser han vattnet glida
förbi; han ser sällsamma varelser avspeglas,
skymta och försvinna, snabba som blixten; de
komma dragande — aldrig desamma — i en
ändlös skara. Han ler åt det fantastiska
skådespel som upprullas inom honom. Han
ler åt sin tanke. Han erfar intet behov att
fästa den någonstans. Välja? Varför skulle
lian välja bland dessa tusende drömmar. Det
är tids nog! Senare!... Bara han så vill,
kastar han ut sina nät för att draga upp
vidundren, som han ser skimra genom vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
