Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Hemkommen fick...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
JEAN-CHRISTOPHE
dein främmande, utan snarare däri att de
envisades i att uttrycka känslor som voro falska,
ehuru de verkligen erfarit dem. Musiken är
själens spegel, ju troskyldigare en tysk musiker
är, ju tydligare uppenbarar han den tyska
andens svagheter, dess osäkra grund, slappa
sentimentalitet och brist på uppriktighet; dess
något lömska idealism och oförmåga att se
sitt sanna väsen avslöjat. Hos de störste —
hos Wagner — var den falska idealismen ett
frätande sår. Då Christophe läste igenom hans
verk gnisslade han tänderna. Lohengrin var
en skriande lögn. Han hatade denna
ridderlighet på lager, denna skenheliga gudaktighet;
han avskydde denne hjälte utan rädsla och
utan hjärta, en förkroppsligad kylig dygd som
blott beundrar och älskar sig själv. Han hade
många gånger mött hans urbild ute i livet: en
tysk farisé som, oförvitlig och hård, dyrkar sin
egen gudom, för vilkens skull han ej skyr
någon uppoffring. »Den flygande
Rollända-rens» tungrodda känslosamhet och dystra
ledsnad förkrossade honom. Tetralogiens
urartade vildar syntes honom kväljande sliskiga.
Sigmund, som bortförde sin syster, sjöng en
salongsromans. Sigfried och Brünhilde i
»Götterdämmerung» voro två tyska äkta
makar, som pratsjukt och högtidligt utbredde
sin äktenskapliga sällhet. Alla slags lögner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
