Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Man inväntade honom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
JEAN-CHRISTOPHE
vara honom tacksamma? Var det ej för dem
han arbetade? Han bringade lycka åt alla,
vänner och fiender. Han anade ej hur svårt
det är att tvinga människor att acceptera en
ny lycka, de föredraga snarare en gammal
välbekant olycka. De fordra en näring som
idisslas sekler igenom. Men vad de minst
uthärda är att ha någon annan att tacka för
den nya lyckan. En dylik förolämpning
smälta de blott motsträvigt och ordna sig
åtminstone så, att den andra parten dyrt får
betala sin förmätenhet.
Det fanns sålunda många skäl för att
Christophes förtroende ej skulle tagas emot
med vidare värme, men det existerade en
alldeles särskild anledning till att Siegmund
Ochs ej skulle visa tillmötesgående. Förste
kapellmästaren Tobias Pfeiffer ämnade snart
draga sig tillbaka och Christophe hade trots
sin ungdom alla förutsättningar att efterträda
honom. Ochs var så pass äkta tysk, att han
erkände Christophes företrädesrätt eftersom
denne stod väl vid hovet, men han hade en
så god mening om sig själv, att ban var
övertygad om att ban själv skulle befunnits
lämpligare, om hovet blott känt honom bättre.
Sålunda åhörde han med ett egendomligt leende
varje ny utgjutelse, då Christophe tidigt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
