Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Under en tid blev...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
95
delade detta tänkesätt; hans farfar tyckte inte
alls om judarna, men ödet hade velat att hans
två bästa elever — den ene blev senare
kompositör, den andre en ryktbar virtuos — båda
voro judar. Den beskedlige mannen plågades
formligen därav; somliga ögonblick var han
färdig att ta dem i famn för deras begåvnings
skull, men så erinrade han sig plötsligt att
»de korsfäst Gud», och han fattade inte hur
han skulle förena så oförenliga känslor. Till
slut tog han dem i famn, ty han var mest
böjd att tro att Gud skulle förlåta dem då de
älskat musiken så högt. Christophes far, som
ville vara fritänkare, hyste inga
betänkligheter emot att taga judarnas pengar, men han
gjorde narr av dem och föraktade dem. Hans
mor åter undrade om hon begick en stor synd
då hon mottog anställning hos dem som
kokerska. De som hon haft att göra med voro
rätt sträva och högdragna, men hon var utan
agg och fylldes blott av medlidande för dessa
stackare som hemfallit åt Guds fördömelse;
hon rördes nästan till tårar då hon såg husets
unga dotter eller hörde barnens muntra
skratt.
— En så vacker människa, så söta små!
Vilket elände! tänkte hon.
Hon vågade inte tadla Christophe, då han
meddelade, att han skulle äta middag hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
