Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Christophe hyste å sin...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
j EAN-CHRISTOPHE
Israels kvinnor äro de första att till överdrift
efterapa de fysiska eller andliga förebilderna
i det land där de leva utan att dock förlora
rasens kännemärke: dess säregna silhuett och
efterhängsna sammansatta doft. Detta slog
Christophe; han råkade hos Mannheims
Judiths tanter, kusiner, väninnor. Så föga
tyska alla dessa ansikten voro med brinnande
tätt sittande ögon, näsan hängande över
munnen, skarpa drag och ett mörkt blod som
färgade det bruna skinnet — till utseendet
så föga tyska som möjligt — voro de dock
mer tyska än rimligt var. De hade, drivet
till sin spets, det tyska sättet att tala, att
kläda sig. Judith var dem betydligt
överlägsen, och jämförelsen framhävde just det
speciella i hennes begåvning, det som i
hennes väsen var hennes eget verk. Och likväl
hade hon nästan alla de andras fel. Mycket
friare än de — ja, nästan absolut fri på det
andliga området — var hon lika bunden så
snart det gällde sociala förhållanden, eller
man kan snarare säga att här ställde sig
hennes praktiska intresse i vägen för hennes
fria förstånd. Hon trodde på samhället,
klassindelningarna och alla världsliga fördomar
emedan hon i det stora hela fann det
fördelaktigast. Hon kunde visserligen förhåna den
tyska andan, hon var lika fullt infångad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
