- Project Runeberg -  Jean-Christophe / IV. Upproret /
153

(1918) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Louise Åkerman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Emellertid fortsatte...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPRORET

153Ö.

— Han är ursinnig, sade Ehrenfeld, men
han vill inte låtsas därom. Han spelar
överlägsen, han hånar.

— Hånar han? sade Christophe ånyo
uppbragt. Jag skall minsann skriva något ännu
vassare: Skrattar bäst som skrattar sist!

— Nej, nej! sade Waldhaus ängsligt. Jag
tror inte han vill håna. Det är en god kristen.
Om man slår honom på den ena kinden, så
vänder han den andra till.

— Så mycket bättre! Den fege stackaren.
Han skall få ett grundligt kok stryk.

"Waldhaus ville lägga sig emellan, men de
andra skrattade.

— Låt vara! sade Mannheim.

— Nåja, genmälde Waldhaus — en smula
mer eller mindre!

Christophe gick sin väg.
Medbrottslin-garna skrattade och hoppade omkring som
tokar. Då de sansat sig litet sade Waldhaus
till Mannheim:

— Tänk bara! Det felades inte mycket
att du blivit gripen på bar gärning. Akta dig!

— Å, sade Mannheim. Vi ha ännu glada
dagar framför oss — och för resten skaffa vi
ju honom vänner på det här sättet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:34:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jeanchr/4/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free