Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Nästa dag höll samma...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
J Ii AN-CHRISTOPHE
sidor. Hennes efterapningsförmåga ledde
henne till att omedvetet härma deras glada
eller misslynta miner, och hon spände ut
kinderna för att upprepa lösryckta meningar
eller ord, som hon i förbifarten fäste sig vid
för den burleska klangens skull. Han
skrattade åt alltihop och var inte i minsta mån
förlägen över dessa näsvisheter, ty ban lade
inte heller band på sig. Lyckligtvis hade
hans rykte ingenting att förlora; en dylik
promenad skulle annars förstört det i
grunden.
De besågo katedralen. Corinne ville
absolut klättra ända upp i tornspiran trots
sina höga klackar och den långa klänningen,
som sopade trappstegen och slutligen fastnade
i ett utspringande hörn; hon blev inte rädd
för så litet, utan ryckte tappert i tyget, som
revs sönder, och så kiev hon vidare medan hon
lyfte upp kjolen. Det felades inte mycket i
att hon ringt i klockorna. Då hon nått högst
upp deklamerade hon en bit av Victor Hugo,
som Christophe ej förstod, och sjöng därpå en
slagdänga; sedan ropade hon ut den
muhammedanska aftonbönen. Skymningen föll på,
de stego ned i kyrkan, där skuggorna kröpo
längs de tjocka murarna; på deras gigantiska
yta lyste de färgade fönsterglasen likt trolska
ögon. I ett av sidokapellen såg Christophe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
