Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Det är mycket...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UPPRORET
257Ö.
man helst ville glömma. Och detta är
omöjligt, så länge verket ej är utgivet eller utfört;
så länge det inte lever sitt eget liv. Intill dess
är det likt ett nyfött barn som ännu är bundet
till modern: ett levande ting kedjat till ens
eget jag. Man måste till vilket pris som helst
avskära banden. Ju mer Christophe
komponerade, ju starkare kände han trycket av dessa
från hans inre utgångna varelser, som varken
kunde dö eller leva. Vem skulle väl förlossa
honom? En dunkel makt rörde sig i hans
tankes barn; i förtvivlan åtrådde de att
frigöra sig från honom, att sprida sig i andra
själar såsom levande fruktbärande frön, burna
av vinden. Måste han förbliva inmurad i sitt
förstelnande tvång? Han skulle drivas till
ursinne därav.
Då varje naturligt utlopp: teater,
konserter, var stängt, och då han aldrig kunnat
bekväma sig till nya mått och steg lios de
direktörer som en gång avfärdat honom,
återstod inte något annat medel än att låta
trycka vad han skrivit, men han smickrade
sig inte med att han lättare skulle finna en
förläggare än en orkester som ville taga saken
om hand. De två eller tre tafatta försök han
gjorde blevo honom till fyllest. Hellre än att
utsätta sig för en direkt vägran eller en
pinsam diskussion med dessa grosshandlare i
17. — Jean-Christophe. iv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
