Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Det var fest i byn...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
JEAN-CHRISTOPHE
mumlade otydliga svar; det intresserade
honom inte alls, han bara tittade på Lorchen.
Stundtals tego de båda, bonden väntade
förgäves på ett svar och så fortsatte ban.
Christophe frågade sig varför han fick den äran
att mottaga alla dessa förtroenden. Äntligen
begrep han! Efter att ha hasplat upp alla
sina klagovisor, övergick gubben till ett annat
kapitel. Han berömde sina utmärkta alster:
sitt smör, sina höns, grönsaker och ägg, och
plötsligt frågade han om Christophe ej kunde
ordna så, att han bleve slottets furnissör. —
Christophe spratt till: Hur visste han? Kände
han honom?
— Aja! sade den gamle. Man vet ju
allting.
Han tillade inte:
— Då man gör sig mödan att själv spela
detektiv.
Men Christophe fann en särskild glädje i
att underrätta honom att, ehuru »allting var
bekant», så tycktes man ändå inte veta om
hans brytning med hovet, och att om ban
någonsin kunnat smickra sig med att äga
något inflytande på köksregionerna — vilket
var tvivelaktigt — så var detta inflytande för
länge sedan dött och begravet. Den gamle
rynkade omärkligt ögonbrynen, mon han
förlorade inte modet, och efter en stund sporde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
