Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Det var fest i byn...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
JEAN-CHRISTOPHE
Han fortsatte att skräna. Den andre
sårade utstötte gälla skrik som en gris som
man håller på att sticka. Den tredje låg stel
och orörlig som en död. En förkrossande
skräck föll över folkhopen. Lorchen och ett
par andra kvinnor buro in de sårade i ett
annat rum. Underofficerns skrän och den
döendes jämmer hördes dämpat oeh avlägset.
Bönderna tego, de stodo kvar i samma krets,
som om de tre kropparna fortfarande legat
utsträckta vid deras fötter. De vågade inte
röra sig och sågo med förfärade ögon på
varandra. Till slut sade Lorchens far:
— Jo, ni har gjort ett snyggt arbete!
Ett ångestfyllt mummel trängde fram ur
deras strupar. De svalde och svalde. Så
småningom började de tala. Först viskade de som
hade någon lyssnat vid dörren, men snart
höjde de rösten, tonen blev allt kärvare, grälet
tilltog i styrka. De voro nära däran att börja
slåss sinsemellan. Lorchens far gjorde dem i
ett nu eniga. Han vände sig med korslagda
armar mot Christophe, visade på honom med
en rörelse av hakan och sade:
— Och den där! Vad hade ban här att
göra?
Massans vrede riktades nu mot Christophe.
— Ja, det är sant! ropade alla. Det var
han som började. Annars hade ingenting hänt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
