Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Théophile Goujart förde...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARKNADSTORGET
91
dvaldes i grådis. Hade då solen försvunnit
från Frankrike? Christophe, soin alltsedan sin
ankomst till Paris blott sett regn och dimma,
var benägen att tro det. Men är det ej
konstnärens kall att skapa solsken, om det ej
funnes i naturen? Dessa unga kompositörer
tände visserligen sin lilla lykta, men den spred
bara ett ljus som liknade lysmaskarnas: det
värmde inte och lyste knappast. Musikverken
bytte ofta om namn: ibland var det fråga om
vår, middagssol, kärlek, livsluft, vandringar
genom ängar och fält; musiken själv
förändrades dock ej, den var lika enformigt mild,
blek, domnad, blodlöst vissen.
I de utvaldas krets var det modernt
att tala sakta, och det gjorde de rätt i, ty om
de talade högt skreko de; någon medelväg
fanns ej. Man fick välja mellan en förfinad
sömnaktighet och ett melodramatiskt skrän.
Christophe skakade av sig dvalan, som
började falla även över honom, och tittade
närmare på sitt program. Han blev mycket
häpen, då han märkte, att dessa små dimmor,
som svävade förbi i den grå himmeln, gjorde
anspråk på att föreställa särskilt bestämda
ämnen. Ty trots alla teorier var denna så
kallat abstrakt rena musik alltid
programmusik. De kunde förtala litteraturen bäst de
ville, de behövde dock en litterär krycka att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
