Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Han kom att tala därom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
JEAN-CHRISTOPHE
äventyr. Passiviteten var bland alla brister
den som ban minst ursäktade.
Han blev mera förtrolig med Achille
Roussin. Roussin älskade musik så som ban
beundrade all konst, på ett uppriktigt men
klumpigt sätt. Då ban hörde en symfoni,
tycktes han omfamna den. Han hade en
ytlig bildning, som ban utmärkt väl använde.
Hans hustru hade även varit honom till hjälp
däri. Han intresserade sig för Christophe,
emedan han i honom såg en lika kraftfull
plebej som han själv. Han önskade för resten
på närmare håll observera ett dylikt original
(hans nyfikenhet var outtröttlig då det gällde
andra människor). Christophes intryck av
Paris roade honom, och hans kärva och ärliga
anmärkningar tilltalade honom, ty han var
tillräckligt skeptisk för att inse att de voro
sanna. Att Christophe var tysk besvärade
honom inte det minsta — snarare tvärtom.
Han skröt över att han stod högt över alla
fosterländska fördomar. Han var framför
allt »mänsklig» (det var hans förnämsta
egenskap). Han sympatiserade med allt
mänskligt. Men det hindrade honom ej ifrån att
vara fullt och fast övertygad om
fransmännens överlägsenhet — deras gamla ras och
gamla kultur — och han gjorde smått narr
av tysken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
