Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Han visste inte att...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
231
vägen och fyllde tidningar, som gåvo sig ut
för att vara folkets språkrör, med sin
deka-denta dilettantism och struggle for life. De
nöjde sig ej med platser, de ville även ha ära.
Aldrig någonsin hade man skådat så många
nya, i hast uppresta statyer, hört så många
långrandiga tal framför snillen av gips eller
brons. Löjligast var likväl då någon av
broderskapets stora män inbjöds av ärans och
glansens vanliga tallrikslickare till periodiskt
återkommande banketter. Anledningen till
festen var aldrig ett avslutat arbete, man
firade snarare en nyss erhållen dekoration,
ty det var vad som intresserade dem mest.
Esteter, övermänniskor, socialistiska ministrar
förenade sig alla för att jubla över en
utnämning till La legion d’honneur, som en gång
blivit instiftad av en korsikansk officer.
Roussin skrattade åt Christophes
förvåning. Han tyckte att tysken inte bedömde
saken så illa. Då han var ensam med
Christophe behandlade ban sina partivänner utan
miskund. Han kände bättre än någon annan
till deras enfald och deras knep, men det
hindrade honom ej ifrån att hjälpa dem och att
i sin tur mottaga deras bistånd. Privat kunde
han gott yttra sig om folket i ringaktande ton,
så snart ban steg upp i talarstolen
förvandlades ban strax. Han antog en djup, dov röst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
