Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Roussin var ej bland...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
JEAN-CHRISTOPHE
tion mellan deras böjliga, sviktande väsen ocb
den bistra liandling som de släppte lös eller
bemyndigade. Inom dem tycktes det finnas
tvenne motsatta ting: en ostadig karaktär som
ej trodde på någonting och ett resonerande
förnuft som skar, mejade av, härjade ned
livet utan att vilja se följderna. Christophe
undrade hur det kunde komma sig att
fridfulla borgare, troende katoliker och tappra
officerare, som från alla håll hetsades och
retades, inte slutligen kastade ut hela packet
genom fönstret. Han vågade ej säga detta till
Roussin, men han förmådde så föga dölja
något, att det ej föll sig svårt för Roussin att
läsa hans tanke. Roussin skrattade bara och
sade:
— Naturligtvis skulle ni eller jag kasta
ut dem, inte sant? Men här finnes ingen fara.
De äro alla arma stackare som inte våga taga
ett fast beslut; de kunna endast klaga.
Aristokratien är utsugen och förslöad av sport- och
klubblivet och har för resten sålt sig till
amerikanare och judar. Som ett bevis på hur
moderna de äro visa de sig förtjusta åt den
förnedrande roll man låter dem spela i alla
nutida teaterpjäser, och de gå så långt att de
tilljubla dem som förolämpa dem. Borgarna
äro slappa och gnatiga. De läsa ingenting,
de förstå ingenting, de kunna endast klandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
