Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trots all yttre...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
41
rätta dem därom, han kände sig säker om att
lyckas och ville blända dem med sin
skicklighet och sitt nit.
Företaget gick omkull. Han erfor det
indirekt genom en av sina parisiska
korrespondenter som i förbifarten nämnde den nya
kraschen utan att ana att Jeannin var en av
dess offer, ty bankiren hade i denna sak aldrig
talat med någon. Med ett obegripligt
lättsinne hade han glömt — ja, snarare undvikit
— att rådslå med dem som kunnat upplysa
honom. Han hade handlat i djupaste
hemlighet, säker på sitt osvikliga, sunda förnuft och
hade nöjt sig med några svävande
upplysningar. Dylika förvillelser inträffa då och då
i livet, det tyckes som om man i vissa
ögonblick vore tvungen att begå felsteg, som om
man fruktade all hjälp; man flyr varje gott
råd som ännu kunde bevara en från olyckan,
man skyndar i feberaktig iver sin undergång
till mötes.
Jeannin rusade till stationen och med
hjärtat i halsgropen tog han tåget till Paris.
Han reste för att uppsöka affärsmannen. Han
invaggade sig i förhoppningen att nyheten var
falsk eller åtminstone överdriven, men han
erhöll blott bekräftelse på att katastrofen var
så fullständig som möjligt. Han återkom
uppskakad men teg fortfarande. Ingen anade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
