Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oroväckande rykten började...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
JEAN-CHRISTOPHE
Jeannin lät honom gå. Själv begynte ban
att promenera fram och tillbaka på terrassen
— så gick även han in.
Inne i salongen sutto modern och barnen
kring lampan. Antoinette sydde fast ett band
vid ett klänningsliv, bon pratade och
små-sjöng utan uppehåll till Oliviers stora
missnöje. Han hade en bok framför sig, rynkade
pannan, stödde armbågarna mot bordet och
borrade fingrarna i öronen för att slippa höra.
Fru Jeannin stoppade strumpor och talade
med den gamla kokerskan, som stod bredvid
henne och redogjorde för dagens utgifter, hon
passade alltid på tillfället att skvallra litet;
hon berättade de lustigaste historier på en
underbar dialekt, som tvingade alla till att
brista i skratt, Antoinette försökte härma
henne, Jeannin såg tyst på dem, ingen märkte
honom. Han stod en stund obeslutsam, satte
sig, tog en bok, öppnade den på en slump,
stängde den — nej, ban kunde inte stanna
kvar; han tände ett ljus och sade godnatt.
Han omfamnade och kysste barnen ömt, de
besvarade förstrött hans smekningar utan att
ens lyfta huvudet. Antoinette var upptagen
av sitt arbete, Olivier av sin bok. Olivier tog
inte en gång händerna från öronen, han bara
mumlade ett uttråkat godnatt och fortsatte sin
läsning. Då han läste kunde hans närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
