Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den inblick hon fått...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
JEAN-CHRISTOPHE
redan var — lik dessa män som jagade henne.
Vid den tanken hade hon svårt för att taga
honom i hand då hon återkom. Han begrep
inte vad hon hade emot honom och hon
förebrådde sig sin motvilja.
Hon var inte precis vacker, men hon ägde
ett stort behag, och utan att göra sig minsta
besvär tilldrog bon sig allas blickar. Hon
klädde sig enkelt, nästan alltid i svart; bon
hade en späd figur och gled tyst och stilla
mellan folkmassan, men ehuru bon skydde
uppmärksambeten drog hon den dock till sig
genom det ljuva uttrycket i sina milda ögon
och kring sin lilla fina mun. Snart nog
märkte hon att bon ofrivilligt behagade, det
gjorde henne förlägen men ändå smått glad.
Hur vore det möjligt att beskriva det
omedvetna kyska koketteri som kan finnas i en
ännu oberörd själ som anar andra själars
sympati. Hennes oskyldiga behagsjuka
spårades i en lätt tafatthet i rörelserna, i blyga
ögonkast, i något på samma gång lekfullt och
rörande. Denna hennes lilla osäkra hållning
gjorde henne än mer tilltalande. Hon
uppväckte lidelser, och då hon var en fattig,
värnlös flicka tvekade ingen för att uttala sin
passion.
Hon besökte ibland en rik israelitisk
familj vid namn Nathan. De intresserade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
