Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De beslöto att taga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
j EAN-CHRISTOPHE
sen. Christophe var lika ödmjuk. Denna
ömsesidiga ödmjukhet som härledde sig från
deras stora vänskap blev dem en ytterligare
glädje. Det var härligt — även om man inte
förtjänade det — att äga en så stor plats i
vännens hjärta. De kände en öm tacksamhet
för varandra.
Olivier hade ställt sina böcker bredvid
Christophes; han särskilde dem ej längre. Då
han talade om dem, sade han inte: min bok
utan vår bok. Han sparade endast på ett helt
litet antal ting som ban ej lät smälta samman
i den allmänna skatten; det var de få saker
som tillhört hans syster eller varit förbundna
med hennes minne. Det dröjde ej länge innan
Christophe, med den fina takt som vänskapen
förlänat honom, märkte detta ehuru han inte
anade orsaken. Aldrig hade han vågat göra
Olivier några frågor angående dennes
föräldrar. Han visste blott att Olivier förlorat
dem. Till hans varma känslas stolta hänsyn
sällade sig även fruktan för att uppväcka
förflutna sorger. Så mycket han än önskade det,
hade en egendomlig blyghet hållit honom ifrån
att titta närmare på de fotografier som stodo
på Oliviers bord vilka föreställde en herre och
en dam i högtidliga ställningar samt en liten
tolvårs flicka med en stor långhårig hund
vid fötterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
