Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samma odor di bellezza...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 j EAN-CHRISTOPHE
Ett litet vassrör var mig nog
att sätta det höga gräset i dallring
och hela fältet
och dungen av lätta pilar
och bäcken som sjunger även den,
Ja, ett litet vassrör var mig nog
att fylla lunden med sång.
Under dessa små musikstyckens vårdslösa
behag och skenbara dilettantism, i den franska
kammarmusik som den tyska konsten ej
bevärdigade med en blick, och för vars poetiska
teknik Christophe hittills slutit ögonen,
begynte han nu att skönja den förnyelsens feber,
den iver — okänd på andra sidan Ehen —
med vilken franska kompositörer i sin konsts
ouppodlade åker sökte de frön som kunde bära
framtida frukt. Under det att tyska musici,
förstelnade, sutto kvar i förfädrens läger och
gjorde anspråk på att hämma världarnas
utveckling genom att sätta gränsen vid forna
segrar, fortsatte dock världen att gå vidare.
Fransmännen satte sig i spetsen för
upptäcktsfärderna; de utforskade fjärran länder,
utslocknade solar och nytända solar, det svunna
Grekland och den yttersta Östern, som efter
århundradens sömn öppnade sina stora
mandelformade ögon, fulla av andlösa
drömmar. I Västerlandets musik, som genom ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
