Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nu då Christophe...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
j EAN-CHRISTOPHE
sång till allt det som de bemöda sig om att
döda, så skulle de inte förlåta dig; de skulle
hindra, förfölja och plåga dig, så att du finge
slösa bort dina krafter i att strida mot dem.
Då du äntligen tillvällat dig makten, skulle
du inte längre orka att utföra ditt verk; ditt
liv vore slut. De stora män som segra draga
fördel av ett missförstånd. Man beundrar
dem just för vad de inte äro.
— Pytt, sade Christophe. Ni ha ingen
aning om era härskares feghet. Först trodde
jag du var ensam, och jag ursäktade dig för
att du inte handlade. Men i verkligheten ha
ni ju en hel här av likasinnade. Ni äro
hundra gånger starkare än era förtryckare.
Ni äro tusen gånger mer värda. Ni låta deras
oförskämdhet imponera på er. Jag förstår er
inte. Ni ha det skönaste land i världen, ni
besitta den härligaste begåvning, ni äga den
mest mänskliga uppfattning och ni begagna
er inte av allt detta, ni låta behärska er, ni
låta er förolämpas och nedtrampas av en
handfull skojare. Kan ni då inte vara er
själva? Stigen upp, förenen era krafter! Till
verket! Sopa rent ert hus!
Men Olivier höjde på axlarna med trött
ironi och sade:
— Slåss med dem!... Nej, det är inte vår
roll. Vi lia bättre att göra. Våldet bjuder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
