Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ställningen var mycket...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER SAMMA TAK
1 149
oväntade hjälp, som nådde dem genom en man
som han varit benägen att döma hårt,
förebrådde han sig vad han möjligen kunnat säga
eller tänka. Han övervann sin avsky för att
göra besök oeh gick och tackade Weill. Hans
goda avsikt blev inte belönad. Trots alla
bemödanden vaknade gamle Weills ironi, då han
såg Christophes unga hänförelse, och de kommo
ganska illa överens.
Den dag då Christophe efter besöket hos
Weill, både tacksam och förtretad, vandrade
upp till sin vindskupa, råkade han den
beskedlige Mooch, som ånyo gjort Olivier en
tjänst, men han fann även en obehaglig
tidningsartikel om sin musik, skriven av Lucien
Lévy-Coeur — inte en ärlig kritik, men en
sorts sårande nedlåtenhet, ett väl uttänkt
gäckeri, som roade sig med att ställa
Christophe på samma plan som några tredje eller
fjärde klassens kompositörer som denne
avskydde.
— Har du märkt, sade Christophe till
Olivier efter Moochs avfärd, att vi alltid ha
med judar att skaffa, enbart med judar. Säg!
Skulle vi kanske själva vara judar? Det är
som om vi droge dem till oss. Fiender eller
bundsförvanter, alltid finna vi dem på vår väg.
— Det beror därpå, sade Olivier, att de
äro intelligentare än vi. Hos oss äro judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
