Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivier kände familjen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
j EAN-CHRISTOPHE
lunda kände han sig bunden till dem i
broderlig medkänsla.
Colette önskade isynnerhet återse Olivier
sedan hon fått reda på hans vänskap med
Christophe, ty hon undrade nyfiket hur detta
gått till. Hon kände ännu en smula agg mot
Christophe, för att ban på ett så föraktfullt
sätt tycktes ha glömt henne utan att ens vilja
hämnas; (det var inte mödan värt) — hon
skulle gärna ha spelat honom något litet
spratt. Hon liknade en katt som klöser till
ett tag för att man skall uppmärksamma den.
Så förledande som hon kunde vara, blev det
henne inte svårt att locka Olivier till att tala.
Ingen var mer klarsynt och mindre lätt att
bedraga, så länge ban var fjärran från
människorna, men ingen var mer naivt troskyldig
än han då ban var utsatt för två älskvärda
ögons glans. Colette uttryckte ett så
uppriktigt intresse för hans vänskap med Christophe,
att han lät fresta sig att berätta bela dess
upprinnelse, samt att omtala några av deras små
missförstånd, som på långt håll endast togo
sig lustiga ut; han tog för resten all skulden
på sig. Han anförtrodde också Colette
Christophes konstnärliga planer och några av
hans yttranden om Frankrike och
fransmännen, vilka inte alla voro riktigt smickrande.
Alltsammans var inte av stor vikt, men Colette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
