Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänskapen var återfunnen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
j EAN-CHRISTOPHE
ha nått fram till fulländningen, till den
avslutade civilisation utöver vilken ingenting tyckes
existera. Christophe ryckte på axlarna:
— Den franska musiken... Den har ännu
inte begynt... Och ni ha ändå så mycket
vackert att göra här i världen. Ni måtte inte
vara vidare musikaliska då ni ännu inte hittat
på det. Om jag bara vore fransman!...
Och ban räknade upp allt vad en
fransman skulle kunna göra.
— Ni förstelna i former som inte passa
er, och ni göra inte vad som bäst lämpar sig
för er. Ert folk är elegansens, den mondäna
poesiens folk. Ni äga skönheten i rörelser, i
steg, i hållning, i moder och dräkter, och ni
komponera inga baletter, ni, som av den
poetiska dansen skulle kunna skapa en
oefterhärmlig konst. Ni övergiva den komiska
operan oeh lämna hela denna genre åt falska
musikanter, åt musikens specerihandlare. Om
jag vore fransman skulle jag sätta Eabelais i
musik, jag skulle komponera
buffa-hjälte-dikter. Ni äro romanens folk och ni skriva
inga musikromaner — (ty jag räknar inte som
sådana Charpentiers följetonger) — ni använda
inte er psykologiska analys och ert skarpsinne
då det gäller att uppfatta en karaktär. Om
jag bara vore fransman skulle jag göra
musikaliska porträtt (vill du att jag skall teckna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
