Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christophe stod just då...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
j EAN-CHRISTOPHE
upptagna av ständigt upprepade plikter, den
dagliga ordningens förtroliga poesi, livets
bruk och sedvänjor, de förutsedda tankarna
och rörelserna — förutsedda vid samma tid
och på samma sätt och likafullt avhållna i
sin blida ro. Hela den sorgfria måttfullheten
hos sköna borgerliga själar: hederlighet, gott
samvete, sanning, lugn; lugnt arbete, lugna
nöjen och över det hela ett poetiskt skimmer.
Ett sunt behag, och en fysisk renlighet, som
smakar gott bröd och doftar av lavendel,
rättframhet och godhet. Tingens och
människornas djupa frid, de gamla husens och de leende
själarnas frid.
Christophe, vars vänskapliga tillit ingav
förtroende, hade blivit riktigt god vän med
henne. De pratade ganska fritt tillsammans,
och han hade till och med börjat göra henne
frågor, som hon till sin förvåning besvarade.
Hon sade saker till honom som hon inte sagt
till någon, inte ens till sina bästa vänner.
— Det beror på, sade Christophe, att ni
inte är rädd för mig. Det finnes inte minsta
fara för att vi skulle bliva kära i varandra;
vi äro alltför goda vänner.
— Vad ni är snäll! svarade hon
skrattande.
Hennes sunda natur fann, precis som
Christophe, en erotisk vänskap motbjudande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
