Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christophe stod just då...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
j EAN-CHRISTOPHE
ej ens inse det. Slutligen fattade Christophe
hela sammanhanget, han märkte att hans
besökare böjde sig ut genom fönstret och syntes
mycket mer intresserad av vad som försiggick
i trädgården än av samtalet. Christophe sade
honom det, och André medgav villigt att ban
kände fröken Chabran och att hon var den
egentliga orsaken till hans täta besök. Hans
tungas band lossnade och han erkände att han
för den unga flickan närde en beprövad
vänskap eller kanske en ännu ömmare känsla.
Familjen Elsberger hade länge varit bekant
med överstens och de hade stått på mycket
förtrolig fot med varandra, men så hade politiken
och nyligen timade händelser skilt dem åt, och
sedan dess råkades de inte mer. Christophe
sade att ban fann detta idiotiskt. Kunde man
inte ha olika åsikter och ändå fortsätta att ha
aktning för varandra. André gick in därpå
och förkunnade högt och dyrt sitt frisinne,
men hans tolerans omfattade ej två eller tre
frågor, om vilka det, enligt honom, inte var
tillåtet att ha en annan mening än hans egen.
Och så nämnde han den märkliga
Dreyfus-affären. Han blev plötsligt alldeles oresonlig,
såsom bruket var. Christophe kände till detta
bruk och försökte inte ens att diskutera, men
han frågade om denna »affär» aldrig skulle
taga slut, om dess förbannelser skulle sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
