Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om eftermiddagen återfann...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
j EAN-CHRISTOPHE
ni äro min rikedom, min glädje. Nu skola
vi gå vidare tillsammans. Jag skall aldrig
mer övergiva er. Jag skall bliva er röst.
Genom våra förenade krafter skola vi nå
målet.
En solstråle silade in mellan trädens våta
grenar från vilka det sakta droppade. Från
den lilla ängen därnere stego barnaröster upp;
tre små flickor sjöngo en enkel, rörande tysk
Lied, de dansade en ringdans kring sitt hem,
och från Frankrike bringade västanvinden, lik
en rosendoft, avlägsna klockors rena klang.
O, frid! O, gudomliga harmoni, o, den
befriade, förlossade själens stilla musik, där
smärta och glädje, liv och död och fientliga
raser smälta samman; jag älskar dig, vill äga
dig, jag skall en gång äga dig...
Nattens täckelse föll. Christophe vaknade
upp ur sin dröm och helt nära sig såg han den
trogne vännens anletsdrag. Han smålog och
omfamnade honom, och så begynte de åter sin
vandring genom skogen. Christophe vek
undan grenarna för Olivier.
Taciti, soli e senza compagnia
n’andavan l’un dinnanzi, e Valtro dopo,
come i frati minor vanno per via ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
