Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kvinna utövade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
JEAN-CHRISTOPHE
och sorgfri — till att börja med var det hennes
vanliga tillstånd, men i den ålder då både
kropp och själ plågas av ett dovt ängslande
arbete som prisgiver hela varelsen åt ångest,
motvilja, fruktan och hopplöshet, i stunder av
hemsk oförklarlig svindel som lyckligtvis äro
övergående, ehuru döden redan tyckes nära
— då såg den drunknande flickan, som inte
vågade ropa på hjälp, fastern allena som räckte
henne handen. Ack, vad alla de andra voro
fjärran. Främlingar voro både far och mor i
sin vänliga egoism, i sin självnöjdhet som inte
brydde sig om en liten fjortonårig dockas små
sorger. Fastern anade dem och hade
medlidande med dem. Hon sade ingenting, men
hon sände ett milt leende tvärsöver bordet,
hon gav Jacqueline en godhetsfylld blick.
Jacqueline kände att fastern förstod henne och
hon flydde till hennes sida. Marthe lade
handen på Jacquelines huvud och smekte
henne utan att tala.
Den "unga flickan skänkte henne sitt
förtroende. Då hennes hjärta var tungt gick hon
och hälsade på sin äldre väninna. Hon visste
att när hon än kom skulle hon finna samma
välvilliga ögon, som i hennes själ skulle
ingjuta en smula av deras eget lugn. Hon
berättade inte mycket av sina inbillade
kärleksaffärer, hon blygdes litet över dem, ty hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
