- Project Runeberg -  Jean-Christophe / VIII. Väninnorna /
127

(1918) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Louise Åkerman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Paris återfunno de...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄNINNORNA

127

tiska förstånd som Jacqueline illvilligt nog
överdrev i sina samtal med honom förfalade ej
sitt mål. Han upprördes ibland och sade hårda
ord som togos illa upp. Sådana ord skulle
dock ej skiljt de två vännerna, ty de voro
alltför djupt fästade vid varandra. Olivier
skulle för ingenting i världen ha velat
uppoffra Christophe, men han kunde inte truga
honom på Jacqueline, och svag som han blivit
genom kärleken nändes han inte göra henne
ont. Christophe, som såg vad som försiggick,
underlättade valet genom att frivilligt draga
sig tillbaka. Han insåg, att han inte gjorde
Olivier någon nytta genom att stanna, han
skadade honom snarare. Han var den förste
som gav vännen alla möjliga, till synes goda,
skäl att avlägsna sig från honom. Och Oliviers
svaghet godkände den klena bevisföringen.
Han anade Christophes offer och han var
söndersliten av ånger.

Christophe bar honom ej något agg. Han
tänkte att man med rätta säger att kvinnan är
mannens hälft, ty en gift man är blott en halv
man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:35:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jeanchr/8/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free