Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - Sålunda meddelande sig...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
JEAN-CHRISTOPHE
dessa män voro det verk som de ämnade
fullborda, men ban värdesatte också hela den
ödesdigra kraft som drog dem med sig och
ban märkte att Christophe omedvetet följde
med strömmen. Själv skulle han inte begärt
bättre än att ryckas med, men strömmen ville
inte veta av honom. Han stannade kvar på
stranden och såg vattnet rinna förbi.
Det var en stark ström. Den rörde upp
en massa lidelser, intressen och förhoppningar
som drevos fram, stötte emot varandra och
smälte undan med kokande skum och stridande
virvlar. Ledarna som stodo i spetsen voro de
minst fria, ty de knuffades vidare, och kanske
trodde de minst av alla. Fordom hade de
trott; de liknade de präster som de gjorde så
mycket narr av. De voro genom sina egna
utfästelser och löften inneslutna i den tro som
en gång varit deras egen, och nu måste de
ända till slutet bekänna sig till den. Bakom
ledarna stod fårahjordens stora massa —
brutal, osäker och kortsynt. Det största antalet
trodde på en slump, emedan strömmen drev
dem till dessa utopier; redan i afton skulle
de ej längre tro därpå, ty då skulle strömmen
möjligen ha tagit en annan riktning. Många
trodde av handlingsbegär, av äventyrslusta
eller romantisk enfald; andras tro härrörde
från en filosoferande logik som saknade allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
